Ö till Ö - 2011

2020-11-21   Ryan Provencher

Växjö SS egen Jonas Andersson deltog i årets Ö till Ö tävling.

Jonas tävlade för Lag Sandhamn tillsammans med hans tävlingspartner Staffan Björklund.

Jonas och Staffan kom på 8:de plats av 73st herr lag.  Bara 46 lag lyckades att ta sig till mål.

Report från Jonas:

Efter en tidig start på toan(kl 3.55) var det bara att fokusera på dagens uppgift.
Vid årets start var iaf jag väldigt mycket mer avslappnad än tidigare år kanske för att jag definitivt visste vad som väntade i år samt att jag sprungit mycket mer än i fjol.

Fjong pjong pang så gick starten vi lade oss som fjärde lag ner till första simningen, mest för att få en bra start och slippa alla andra armar! Väl i vattnet så gick det upp ett ljus att dagens simning kommer bjuda på stora vågor som till största del kommer träffa mitt hårda pannben gilla läget som jag har försökt förklara för Jonas Colting;-)

Ungefär halvvägs på simningen stoppar jag Staffan och frågar ifall det är med i tävlingen att det skall komma en stor Finlandsfärja och korsa våran simled? Ehhhh nej blev svaret, hoppades att dom som låg längst bak hann över med fötterna i behåll.  Efter ytterliggare ett par hundra meter så blev det otroligt strömt, fattade inte varför men ur mörkets oändliga djup kom ett berg som ställde till det.
Helt omöjligt att det fanns där förra året har aldrig sett det tidigare. Det var inte bara under simningen man kände av strömmar och vågor även när man skulle upp efter varje simning blev det som världens strömvirvel som gjorde allt för att hålla kvar oss gummi människor.  Väl uppe ur vattnet fick vi för oss att vi låg dåligt till då simningen var otroligt jobbig samt att man simmade 2 meter fram sen tog vågen oss 1 meter bak!

Loppet genomförs ju till stora delar i koma rätt svårt att förklara men det enda man har i tankarna är simma simma eller tvärtom springa springa sen efter ett tag måste man kolla på klockan och se hur länge man har varit igång då timmarna bara flygit iväg!
Årets upplägg var att springa lite snabbare under den flacka delen än 2010. Till en början låg vi strax under 5 min/km vilket vi ganska snabbt kunde konstatera är väldigt fort så vi fick slå av på tempot en aning.

Har man upplevt Ornö´s 17 km löpning tidigare så är man väldigt tacksam för all extra energi som man har till övers där...fi fan...vilken missär jag upplevde där förra året. Innan tävlingen hade vi tankar på om vi skulle ha ett gummiband mellan oss under dom mindre kuperade delarna men det förblev bara tankar. MEN efter några timmar hade något lag framför oss tappat sitt band så vi plockade upp deras och testade...

Haha nu var det helt plötsligt skit roligt under löpningen till största delen drog Staffan mig, riktigt gött.
När vi närmade oss min kompis Daniel´s vätskestation på Nämndö förra året så var jag rätt grillad men i år var det helt andra bullar hade otroligt mycket energi i kroppen! Se länk nedan...det är jag som är "matte".

http://svtplay.se/v/2523628/abc/de_simmar_och_s...

På någon ö hade tävlingsledning valt att placera en schnitzel precis ovanför ett jordgetingbo, 2 stick på högerfoten blev tacken för att jag placerade min Icebug Anima i deras hus.

Simningen mellan Mörtöklobb - Mörtö Bunsö är 1400 meter och då snackar vi 1400 m med 10 sek/m motvind usch och fy här var jag skit arg men det skulle bli värre...

Efter simningen finns det en energistation som "serverar" RAIDER (TWIX som det heter nu) inte ens detta var gott fick i mig halva sen slängde jag resten. Staffan började snacka om kramp i ljumskarna inte riktigt läge att få det halvvägs in i tävlingen.
Samtidigt som jag blev förbannad då min första tanke blev att vi skulle få bryta men ända in i helvete att jag skulle bryta för hans kramp!!! Låter väldigt ego men efter några sekunder vaknar jag till och försöker istället hjälpa Staffan upp på benen.
Kommer man bara igång med lite promenad så brukar krampen släppa, förmodar att han blev stel under skit simningen för den var fruktansvärt tuff.

Vi hade 1 st camelbak med oss, förmodar att den aldrig har innehållit så mycket havsvatten som den här dagen... Min kära vän Staffan hade glömt skruva åt korken så på simningarna hade våran redbull blandats ut med havsvatten. Vet inte varför det tog så lång tid för mig att fråga Staffan om hjälp ifall han kunde avgöra vilken smak vi hade blandat ut redbullen med. Efter 1 ml kunde han konstatera att jag druckit nästan 1 liter havsvatten efter ytterliggare 30 min kunde min mage också konstatera det. Fy fan vad jag började må illa sen kanske därför jag upplevde 1400 m sträckan som ett helvete då magen redan då var full med äckligt havsvatten!

Vi hade länge legat och växlat placeringar med lag Team Desperate meets FM S bestående av Åsa Annerstedt, Joakim Axelsson.
På Kymmendö lyckades vi dra ifrån på löpningen dom var väldigt snabba i vattnet. När vi entra Ornö visste vi båda vad som väntade...
Personligen var jag pigg upplevde även att Staffan var lika laddad och pigg som jag MEN...
...efter 2 km av öns 17 km började missären.

Var 10e minut frågade jag Staffan hur långt det var till simningen, kyrkan där första vätskestationen var, till asfaltsvägen, till godiset, drick inte upp allt vatten, var nu försiktig när du skall dricka så du INTE förstör min camelbak igen, etc.
Jag var nog pain i da röv!

Staffans energi började också ta slut vilket gjorde att även hans humör började dala.
Utan att säga ett ord så beslutade vi båda att hålla käft och fokusera oss på Utö Världshus!
Tråkigt lycklig man blev när första energistationen dök upp på Ornö, fyllde upp camelbaken som Staffan för övrigt lyckades hälla ut hälften ur på något magiskt sätt som man gör under en löparkoma! Tre snabba redbull shot sen var det dags att lyfta fötterna igen.
Åhhhh hej va det gick fort i max 2 km sen blev vi båda lika jävla trötta och tillbaka till samma tystnad ännu en gång. Lämnar man asfalten på Ornö så är det inte långt kvar till vattnet endast 6 km men i en kuperad terräng som Himalaya och varmt som i helvetet.
Nästan framme vid vattnet så hör vi ett lag bakom oss det är Team Nocout med Magnus Johansson samt Fredrik Carlén de maskade i början för nu var det eld i röva på dom!

Magnus är ju en stark löpare gjorde under 3 h på maran i Challenge Köpenhamn...frågade ifall han tyckte löpningen var tung...svaret blev...Jonas detta är inte löpning för fan detta är ju helt sjukt skall aldrig mer göra den här skiten! 
Orsaken till irritationenen mellan Staffan och mig var nog en snudd av överhettning i hjärnan då vi båda hade sönder badmössan tidigare under dagen vilket resulterade i att vi inte vågade ta av den då den säkert gått sönder när vi skulle ha tagit på den igen.
Lagom skönt att ha badmössa på sig i säkert 2 h under dessa förhållanden.

Efter Ornö är det inte långt kvar till mål endast någon timma av vågor och helvetiskt kuperad terräng.
Väl i vattnet hoppas man på avkylning men jag var så pass varm att vattnet dunstade runt mig, lätt kunnat ligga kvar hela natten i vattnet!

Svårt att förklara hur skönt det var med Utö under fötterna men nästan nästan så tårarna kom ner för kinden!
Riktigt otroligt jäkla rolig tävling hoppas alla får uppleva detta.
Kvällen bjöd på mycket god mat samt choklad från http://jolla.se/

Av 96 lag kom Lag Sandhamn på åttonde plats med tiden 10 h 52 min vilket är så mycket bättre än vad vi kunnat drömma om. 
Slog tiden från förra året med 35 minuter trots mer blåst i år.
Vårt mål var under 11 h samt en plats på topp tio men placeringen blev ointressant så vi besluta oss för fokus på tiden istället men efter ett perfekt lopp så grejade vi ju topp tio också!